Socialdemokraterna vill göra det omöjligt för svenskar att bo svenskt. Det här handlar inte om integration – det handlar om eliminering.
Många svenskar säger det inte högt, men de vet: när området förändras, när skolans språkbild blir främmande, när tryggheten vacklar och blickarna blir fler – då flyttar man. Det talas om att “komma närmare naturen”, om “bättre skolor” eller “ett tryggare område”. Men vi vet vad det handlar om. Man försöker rädda det som räddas kan av ett svenskt liv i Sverige.
Internationellt kallas detta fenomen för white flight , den vita flykten. Här är det svenskarnas sista försvarslinje. En tyst protest mot den mångkulturella tvångströjan. En flykt från splittring, otrygghet och påtvingad identitetsupplösning.
Och det är just detta Socialdemokraterna nu har bestämt sig för att krossa.
På sin senaste kongress beslutade partiet att var femte svensk kommun ska tvingas erbjuda 50 procent fler bostäder till “nyanlända” . Etableringsboendet – som tidigare omfattade två år – ska nu sträckas ut till tre. I praktiken innebär det att varje enskild lägenhet binds upp längre och att varje kommun måste reservera fler bostäder för utlänningar.
Men bostadsfrågan är bara ytan. Det verkliga målet är djupare och mycket mer hotfullt: att inga svenska områden ska finnas kvar i Sverige.
Svenskarna ska integreras i mångkulturen – inte tvärtom
När Socialdemokraternas integrationsgrupp talar om att “blanda befolkningen”, som kommunalrådet Jonas Attenius (S) uttryckte det, så är det inte invandrare som ska blandas in i det svenska – utan svenskarna som ska blandas in i mångkulturen. Det handlar om att göra det omöjligt för svenskar att leva i svenska områden, uppfostra sina barn i svenskhet, eller vårda ett svenskt kulturellt och socialt sammanhang.
Socialdemokratin ser inte längre invandringen som ett problem att hantera, utan som ett verktyg för att utplåna det gamla Sverige. Och svenskarna är måltavlan.
De kommuner som nu ska tvingas utöka sitt invandrarboende med 50 procent är just de kommuner som fortfarande fungerar, där svenskheten ännu bär upp samhället: Lidingö, Täby, Vallentuna, Kungsbacka, Staffanstorp, Vellinge, Nacka och många fler. Kommuner som har försökt följa lagen, men samtidigt skydda sina invånare från det mångkulturella kaos som brett ut sig i andra delar av landet.
Men i socialdemokratins Sverige ska ingen få gömma sig. Alla ska med – in i det nya Sverige. Den som försöker komma undan ska tvingas tillbaka.
Socialdemokratin har utsett svenskarna till fiende
I många år har vi påtalat det: Socialdemokraterna är inte bara ett maktparti – de är ett anti-svenskt parti . Det här är inte längre bara en invandringsfråga, inte bara en integrationsfråga, inte ens en kulturfråga. Det är en existentiell fråga .
Socialdemokraterna har aktivt valt sida. De har ställt sig bakom det mångkulturella projektet, där svenskarnas rätt till sitt eget land ska krossas, där svenskars flykt från mångkulturen ska hindras, där varje spillra av svensk trygghet, svensk kultur och svensk gemenskap ska upplösas.
Och alla som stöder detta projekt – oavsett om de gör det medvetet eller bara av gammal vana – bär ansvar. Det gäller varje väljare som fortsätter rösta på Socialdemokraterna. Det gäller varje krona som skickas till fackförbunden, till ABF, till Hyresgästföreningen och andra delar av den antisvenska “arbetarrörelsen”. Det gäller varje medlem som ställer upp på valdagar, delar flygblad eller bara håller tyst.
Det är dags att kalla detta för vad det är: etnisk omstöpning i politiskt syfte . Att medvetet och systematiskt beröva ett folk dess livsmiljö, dess sociala sammanhang, dess trygghet och framtid.
Vad gör vi?
Det fria Sverige är inte ett protestprojekt. Vi är inte här för att ropa i vinden. Vi är här för att bygga alternativ, för att skapa utrymme för svenskar att leva som svenskar – också i ett samhälle där staten aktivt motarbetar oss.
Vi är redan igång. Vi har Svenskarnas Hus, vi har forum, nätverk, föreningar, trygghetsvandringar, utbildningar och verkliga, lokala alternativ. Men vi måste växa. För det som nu är på väg kommer kräva mer av oss än någonsin tidigare.
Svenskarna behöver en ny strategi. En ny realism. Vi kan inte längre gömma oss i “tryggare” områden. Vi måste börja bygga våra egna. Vi måste samlas. Organisera oss. Hjälpa varandra.
Och vi måste våga tala klarspråk.
Det här handlar inte om integration. Det handlar om eliminering.